Generna som gör att vi måste träna mer
Varför ökar typ 2-diabetes? Det uppskattas att 350 miljoner människor har sjukdomen, och år 2030 beräknas 500 miljoner, en halv miljard, människor vara drabbade! Våra gener har inte ändrats nämnvärt på årtusenden. Det är tydligt att det är vår moderna livsstil som är boven i dramat. Men är generna helt oskyldiga?
De senaste 10 åren har vi forskare fått betydligt större kunskaper om hur generna påverkar risken för typ 2-diabetes. Det finns över 100 gener som ökar risken för sjukdomen, men var och en har ytterst liten effekt och de flesta som har riskgener utvecklar aldrig diabetes.1
Genernas betydelse för träningens effekt
Vid Lunds Universitet har man nyligen gjort några intressanta fynd om genernas betydelse vid träning.
Den som har förstagradssläktingar (föräldrar, barn eller syskon) med typ 2-diabetes har ofta ett större antal riskgener för sjukdomen. Forskarna rekryterade därför friska personer med eller utan förstagradssläktingar med typ 2-diabetes för att genomföra ett träningsprogram.2
Efter 7 månader utvärderades träningens effekt på vikt, midjemått och syreupptagningsförmåga. Det visade sig att de som hade förstagradssläktingar med typ 2-diabetes faktiskt hade mindre effekt av träningen!
Med många riskgener behöver vi träna mer
Vad betyder detta? Är det meningslöst att träna om jag har riskgener för typ 2-diabetes? Nej, inte alls. Träningen hade ändå positiv inverkan. Men man kan uttrycka det så att personerna med många riskgener behövde träna mer för att få hälsoeffekt.
Det finns en stor variation i livsstilen bland personer med typ 2-diabetes. Studier har visat att 16% av personer med typ 2-diabetes i stort sett aldrig tränar. Ytterligare 16% tränar mindre än en gång per vecka. Med så låg motionsnivå ökar risken för sjukdomen markant, oavsett om du har ett stort eller litet antal riskgener.
Men det finns också personer med typ 2-diabetes som rör på sig mycket och ändå får sjukdomen. Här kan man spåra effekten av generna. Den som har många riskgener får helt enkelt mindre effekt av sin motion.
De orättvisa generna
Fynden är viktiga eftersom de sätter fingret på att vi har olika förutsättningar och behov när det gäller motion. På samma sätt är det med maten – en person som är 160 cm lång behöver naturligtvis äta mindre än en person som är 190 cm. Och med läkemedel, där effekten påverkas av genetiska faktorer. Doserna skulle därför behöva personanpassas mycket mer än vad som sker idag.
Det kan tyckas orättvist att fastän jag levt ungefär likadant som min granne så utvecklar jag typ 2-diabetes. Men det kan också upplevas som en befrielse att diabetesdiagnosen inte behöver betyda att jag levt mer osunt än andra.
Vår egen möjlighet att påverka hälsan
Precis som en del människor måste anstränga sig mer för att lära sig språk eller slå perfekta inlägg i fotboll så måste en del av oss träna mer för att förebygga och behandla typ 2-diabetes.
Vår genetiska bakgrund kan vi inte ändra. Vad som skett tidigare i livet kan vi inte ändra. Forskningen visar dock att vi i stort sett alltid kan påverka hälsan med motion, oavsett våra gener. Men en del behöver starkare doser.
Hur tror du att gener respektive din livsstil påverkar din hälsa?