Att påverka sin inställning

Den österrikiske läkaren Viktor Frankl hävdar att vi även under de svåraste omständigheter har en frihet att välja inställningen till vår situation.^1,2,3

Viktor Frankl har blivit berömd för sin bok "Man's search for meaning", där han beskriver hur han försökte se en mening i det lilla till och med då han var fånge i Auschwitz.

Frankl förnekar inte att de flesta vardagsbeslut är mer eller mindre automatiska – vi har inte tid och ork att reflektera över allt vi gör. Men han menar att vår inställning färgar grundtonen i besluten, om vi spontant väljer att hjälpa främlingen eller vända oss bort, om vi som regel väljer det måttfulla eller gränslösa när vi äter, om vi instinktivt reagerar dömande eller förlåtande mot oss själva och andra.

För Frankl ligger människans frihet i möjligheten att ta ansvar. Ansvar i betydelsen att svara an – mot andras behov, mot kroppens signaler, mot livet. Det är detta ansvar som ger oss mening. När vi flyr undan ansvaret blir vi inte friare utan mer begränsade. Den självupptagna njutningssökaren och den ansvarslösa vagabonden är i själva verket de största fångarna, snärjda i sina automatiska nycker, och de upplever ofta mest en tomhet.

Frankls tankar har följts upp av forskare som talar om en skillnad mellan meningen med livet och meningen i livet. Ofta blir frågan om meningen med tillvaron påfallande instrumentell, som om ingenting får lov att bara finnas utan måste tjäna ett syfte, ha ett ändamål. Det är inte underligt att ju mer vi grubblar och teoretiserar över meningen med livet, desto mer riskerar vi att missa meningen i livet. 

Meningen i livet, däremot, föds i stunden, den uppstår hela tiden när vi erfar att vi är del i ett större sammanhang. När vi äter middag, jobbar tillsammans, vistas nära vatten, skog och mark. Och inte minst när vi öppnar ögonen för andra.

Frankl har berättat en historia om hur han en natt blev uppringd av en man som var utled på sitt liv, som såg sin tillvaro som meningslös. De talade länge och Frankl presenterade en rad argument varför livet trots allt kunde anses meningsfullt. Dagen därpå ringde mannen upp på nytt, tackade för samtalet som hade räddat hans liv den natten. Frankl undrade vilket argument som hade varit avgörande. Inget alls, fick han till svar. Men det faktum, fortsatte mannen, att någon mitt i natten hade brytt sig om att tala med honom hade övertygat honom om att det var meningsfullt att leva.

Viktor Frankls tankar har inspirerat otaliga människor att hantera livets svårigheter. Hur kan jag vända motgång till något meningsfullt? Hur kan jag acceptera min situation men ändå gå vidare utan att resignera? Hur kan jag ge rum åt andra - och som en oväntad bieffekt uppleva större mening också i mitt eget liv?

Samtidigt har de också provocerat. Är det verkligen möjligt att alltid påverka sin inställning? Hur kan jag använda dessa principer utan att känna mig misslyckad om jag inte hittar en meningsfull utväg?

Hur reagerar du själv? Kan du använda Franks tankar i din egen vardag? Om du vill kan du också läsa den andra texten, om ny minnesforskning som bl.a. kan hjälpa dig att sova bättre. Gå annars vidare till nästa sida för att lättare ta in något av detta i din vardag!