Varför det är så svårt att ta till sig hälsoinformation
Staden Oran i Nordafrika. Det börjar med en död råtta. Sedan blir de allt fler. Snart börjar också människor att insjukna. Feber. Svullna lymfkörtlar. Stigande dödstal. Dr Rieux, som är stadens läkare, inser att ett utbrott av pesten står för dörren.
Förtvivlat försöker han förmå stadens invånare och myndigheter att lyssna till hans varningar. Men folk skakar på huvudet. Dödstalen kan ju vara en tillfällighet. De vill ha säkra bevis innan några isoleringsåtgärder kan bli aktuella.
Till slut blir det obönhörlig tydligt för alla att staden drabbats av ett pestutbrott, och panikartade åtgärder sätts in. Men det är för sent.
Albert Camus Nobelprisbelönade roman Pesten speglar paradoxen med information om hälsorisker. Vi skjuter den gärna ifrån oss, försöker bortförklara. Vi vill först ha bevis att vi själva kan drabbas. Men hela poängen med information om hälsorisker är ju att vidta åtgärder innan beviset – en hjärtinfarkt, en lungcancer eller en förlamande stroke – kommer.1
Information om hälsa
Alla vet att det är bra att röra sig och äta måttfullt. Problemet i vår del av världen är oftast inte brist på hälsoinformation. Problemet är att det är så svårt att ta till sig informationen.
Ibland upplevs informationen som alltför generell för att tala till oss. Andra gånger är den så hotfull att vi stöter bort den. Vi vill ogärna tänka på risker. Dessutom har studier visat att de flesta av oss tolkar information utifrån vår tidigare uppfattning. Det kan göra att man ibland förstärker sina gamla vanor när man hör om hälsoråd som går emot dem. Att skjuta uppgifter om hälsorisker ifrån sig kan då bli en bekräftelse på att ”så är jag”.2
Förändringar i linje med personliga värden
Forskare från University of Pennsylvania gjorde nyligen en intressant studie.3 De lät deltagare beskriva sina kärnvärden i livet, exempelvis vänskap, kreativitet, natur eller trygghet. Efter att deltagarna tänkt igenom sina kärnvärden fick de information om vikten av regelbunden träning. En kontrollgrupp fick samma hälsoinformation men utan att tänka på kärnvärdena.
Det visade sig att gruppen som fått fundera på sina kärnvärden innan de fick hälsoinformation ökade sin träning påtagligt mer än kontrollgruppen. Med magnetkamera kunde forskarna till och med visa ökad aktivitet i ett område i hjärnan som speglar positivt värderad information.
Om hälsoinformation knyts till våra kärnvärden, om vi till exempel börjar träna för att få en möjlighet att vara i naturen eller slutar röka för att få fler år med vännerna, så har vi lättare att låta den påverka våra vardagsaktiviteter och våra val.
Vad för slags hälsoinformation påverkar dig? Vad gör att du kan ta till dig ett råd eller en upplysning?