Hoppa till huvudinnehåll
läkare som ger information om din hälsa

Varför det är så svårt att ta till sig hälsoinformation

Staden Oran i Nordafrika. Det börjar med en död råtta. Sedan allt fler. Snart börjar också människor att insjukna. Feber. Svullna lymfkörtlar. Stigande dödstal. Dr Rieux, som är stadens läkare, inser att ett utbrott av pesten står för dörren.

Förtvivlat försöker han förmå stadens invånare och myndigheter att lyssna till hans varningar. Men folk skakar skeptiskt på huvudet. Dödstalen kan ju vara en tillfällighet. De vill ha säkra bevis för att pesten har brutit ut innan några isoleringsåtgärder kan bli aktuella.

Till slut framträder beviset i obönhörlig tydlighet för alla, och panikartade åtgärder sätts in. Men det är för sent. Pestutbrottet är ett faktum.

Albert Camus Nobelprisbelönade roman Pesten visar på paradoxen med information om hälsorisker. Vi skjuter den gärna ifrån oss, vi feltolkar eller försöker att bortförklara. Vi vill först ha bevis att vi själva kan drabbas. Men hela poängen med information om hälsorisker är ju att vidta åtgärder innan beviset – en hjärtinfarkt, en lungcancer eller en förlamande stroke – kommer.1

Problemen med hälsoinformation

Alla vet att det är bra att röra på sig och att inte äta för stora mängder mat för att undvika åldrandesjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och typ 2-diabetes. Problemet i vår del av världen är oftast inte brist på hälsoinformation. Problemet är att det är så svårt att ta till sig informationen.

Ibland upplevs informationen som alltför generell för att tala till oss. Andra gånger är den så hotfull att vi stöter bort den. Vi vill ogärna tänka på risker. Många personer har också en negativ självbild kring förmågan att hantera sin hälsa. Att skjuta uppgifter om hälsorisker ifrån sig kan bli en bekräftelse på att”så är jag”.2

Förändringar i linje med personliga värden

Forskare från University of Pennsylvania gjorde nyligen en intressant studie.3 De lät deltagare beskriva sina kärnvärden i livet, exempelvis familj, kreativitet, natur eller trygghet. Efter att deltagarna tänkt igenom sina kärnvärden fick de information om vikten av regelbunden träning. En kontrollgrupp fick samma hälsoinformation men utan att tänka på kärnvärdena.

Det visade sig att gruppen som fått fundera på sina kärnvärden innan de fick hälsoinformation ökade sin träning påtagligt mer än kontrollgruppen. Med magnetkamera kunde forskarna till och med visa ökad aktivitet i ett område i hjärnan som speglar positivt värderad information.

Om hälsoinformation knyts till våra kärnvärden har vi lättare att ta den till oss och låta den påverka våra vardagsaktiviteter och våra val.

Vad för slags hälsoinformation påverkar dig? Vad gör att du kan ta till dig ett råd eller en upplysning?

Referenser

1. Kahneman D. Att tänka - snabbt och långsamt

2. Cohen G et al., The Psychology of Change: Self-Affirmation and Social Psychological Intervention. Annu. Rev. Psychol. 2014. 65:333–71

3. Falk E et al., PNAS. 2015. 112: 1977

Redo att delta?

PriusHealth är ett initiativ från Göteborgs och Lunds Universitet som dagligen ger dig tankeväckande frågor för att inspirera till nya hälsosamma steg. Det finns som både en öppen hemsida och ett fördjupande verktyg. Om du vill få tillgång till verktyget, som ger dig ytterligare material och möjligheten att följa dina framsteg i en forskningsstudie, så anmäl ditt intresse här.

Delta
Bild på dator som visar priushealth.org