Hoppa till huvudinnehåll
hamburgare och snabbmat

Snabbmat eller långkok

Vår tarm har blivit arbetslös”

säger forskaren Charlotte Erlanson-Albertsson samtidigt som hon visar en bild av hur vår aptitreglering fungerar.

Det är ”Diabeteskväll” vid Lunds Universitets Diabetescentrum. Åhörarna lyssnar uppmärksamt på den senaste forskningen kring vårt ätbeteende.1 Charlotte Erlanson-Albertsson beskriver skillnaden mellan tidig och sen mättnad. ”Den tidiga mättnaden kommer när magsäcken spänns ut”, berättar hon. ”Men denna mättnad varar bara 1-2 timmar. När mat transporteras ner i tarmen och tarmen får arbeta, då uppstår den sena mättnaden. En rad hormoner frisätts som håller oss mätta och belåtna under flera timmar.

Snabbmaten som en spegling av vår kultur

Snabbmat går snabbt att äta. Tas snabbt upp. Men ger bara tidig mättnad. Den fiberfattiga snabbmaten gör att tarmen helt enkelt inte har tillräckligt att arbeta med. Den signalerar till hjärnan att den inte är nöjd. Vi blir otillfredsställda och vill snart ha mer mat. Det går att se snabbmaten som en spegling av vår moderna kultur, som bejakar självförverkligande och njutning för stunden.2 Dessutom finns en aldrig skådad tillgång på kaloririk mat. Konsumtionen av kött, bröd och kakor har ökat påtagligt de senaste 30 åren. För att inte tala om pizzor och piroger och läsk och godis.

Vi lever helt annorlunda idag

Detta går på tvärs mot hur vi åt i tidiga samhällen, då tillgången till mat var begränsad. För att undvika svält har kroppen kraftfulla signaler som driver oss att äta. Mat aktiverar belöningssystemen. I synnerhet kombinationen fett och socker aktiverar kroppens endocannabinoider och ger stark tillfredsställelse.

Hur kan vi få mer hälsosamma matvanor?

Vi kan förstås inte göra våld på de nedärvda belöningssystemen. Men med små medel kan vi ändå leva betydligt mer hälsosamt samtidigt som vi tillfredsställer den urstarka biologiska mättnadsdriften. Forskning visar tydliga fördelar med fiberrik mat.3 Kostfiber finns bland annat i grönsaker, rotfrukter, frukt och knäckebröd, och ger tarmen ordentligt med arbete och långvarig mättnad.

Tvärtemot vad om tidigare hävdades bör vi inte äta för ofta. Fasta i begränsad omfattning är ett nyttigt tillstånd som ger minskad inflammation och ökad fettförbränning. Om vi äter täta mål så stoppas fettförbränningen.​

Hela livsinställningen spelar roll

Det är också värdefullt att lyfta blicken och fundera över hela livsinställningen. Vi kan behöva prioritera bättre för att få tid för hälsosamma vanor. Att laga maten själv kan göra att vi äter mindre eftersom dofterna under matlagningen stimulerar mättnad. Att äta långsamt och verkligen ta in smakerna bidrar också till att vi äter mindre.

Det viktigaste är att du hittar ditt eget sätt för hur matvanorna kan bli både meningsfulla och hälsosamma. Det moderna livet blir annars lätt en serie snabba belöningar i stället för ett meningsfullt långkok. Forskningen kring aptitreglering kan kanske stimulera din nästa fråga och hjälpa dig att nå långvarig mättnad.

Handlar ditt liv om snabba belöningar eller ett meningsfullt långkok?

Referenser

1. https://www.youtube.com/watch?v=zoTNrbGjTd4

2. Taylor C. Sources of the self. Making of the modern identity.

3. Nordiska Ministerrådet. Nordic nutrition recommendations 2012.

Redo att delta?

PriusHealth är ett initiativ från Göteborgs och Lunds Universitet som dagligen ger dig tankeväckande frågor för att inspirera till nya hälsosamma steg. Det finns som både en öppen hemsida och ett fördjupande verktyg. Om du vill få tillgång till verktyget, som ger dig ytterligare material och möjligheten att följa dina framsteg i en forskningsstudie, så anmäl ditt intresse här.

Delta
Bild på dator som visar priushealth.org