Motivation till motion
Att vara fysiskt aktiv intresserar mig inte. Jag gör hellre annat på min fritid.”
Om du håller med om detta så är du inte ensam. I undersökningen Eurobarometern 2010 instämde 40% av Europas befolkning i påståendet.1 Studier visar att 15% av personer med eller i riskzonen för livsstilssjukdomar i stort sett aldrig motionerar. Ytterligare 15% motionerar mindre än en gång per vecka. En del känner att de har gett upp. Andra ser inte kopplingen mellan sina vanor och hälsan – eller vill ogärna tänka på det. Många tycker inte att de är vältränade nog för att motionera eller anser sig ha bristande tid och färdigheter.
Vi talar ofta om motivation som något man har eller inte har. Men det finns olika nivåer av motivation. Spännande forskning har visat hur de olika nivåerna påverkar hur vi tänker om våra vanor.2
Inre och Yttre motivation
Det går att skilja mellan inre och yttre motivation. Vid inre motivation är själva upplevelsen av motionen ett mål i sig. Vid yttre motivation däremot, är motionen bara ett medel för att uppnå något annat. Lägre vikt. En vältränad kropp. Bättre kolesterol, blodtryck eller blodsocker. Uppskattning från andra. Var placerar du dig själv?
Nivå 1: Yttre reglering
Här är det någon annan som talar om för dig att du bör röra dig. Du motionerar för att få yttre belöningar eller undvika tjat eller förebråelser från andra. Träningen blir ett nödvändigt ont. Om det fanns ett ”motionspiller” som gav lika positiva effekter som träning skulle du gladeligen ta det i stället för att motionera.
Nivå 2: Kontrollerad motivation
På denna nivå handlar motionen om din egen självkänsla snarare än om att någon säger åt dig att du ska motionera. Du känner att du ”bör” motionera för att leva upp till vissa ideal och krav men vi ser det inte som lustfyllt för dess egen skull.
Studier visar att motion i dessa fall kan väcka negativa känslor. Skuld om vi inte har tränat, oro för att vi inte har skött hälsan. Denna nivå av motivation kan få oss att komma igång med träning. Men om vi inte fördjupar vår motivation så blir de nya vanorna sällan en naturlig del av vardagen. Vi börjar kanske glesa ut träningen mer och mer, skyller på vädret eller annat som måste hinnas med och hittar allt bättre bortförklaringar.
Nivå 3: Motion som del av min identitet
På denna nivå handlar motion inte bara om att leva upp till ideal och krav utan blir en naturlig del av livet. Du ser inte det plötsliga regnet som en befriande anledning att slippa dagens träning utan försöker aktivt få in motion i vardagen, eftersom det har blivit del av din identitet att röra dig. Likväl är motionen fortfarande ett medel för att uppnå något annat, som att orka genomföra ett långlopp med vännerna, få en vältränad kropp eller undvika sjukdomar.
Nivå 4: Inre motivation
De flesta människor som motionerar befinner sig på någon av nivåerna 1 till 3. Men det finns också en fjärde nivå, den som brukar kallas inre motivation.Den som drivs av inre motivation skulle fortsätta att träna även om det där ”motionspillret” lanserades, eftersom själva upplevelsen av motionen, helhetskänslan och flödet, har blivit till ett mål i sig och inte bara ett medel för att bli mer vältränad eller undvika sjukdomar eller leva upp till våra ideal.
Hur nå dit?
Ofta fördjupas motivationen efterhand. Men om du trots flera försök har svårt att hålla fast vid regelbunden träning kan det vara dags att prova andra former eller börja tänka kring dina vanor på ett nytt sätt. Många likställer motion med att svettas i gymmet eller springa långt och fort, och tänker kanske att ”det är ingenting för mig”. Men dans, skogspromenader eller trädgårdsarbete kan också vara goda motionsformer. Flera studier har också visat hur stöd från andra, som att motionera med någon annan, gör det lättare att träna regelbundet.
Att sätta mål, räkna steg och tävla med sig själv eller vännerna kan vara utmärkta sätt att få rutin i motionen. Men för att få inre motivation krävs ofta att du släpper löparklockan och stegräknaren och fokuserar mer på vad du upplever längs vägen än på att nå tiotusen steg per dag eller slå personbästa.
Många människor som har en inre motivation talar om flödet, om hur de sugs in i löpningen eller cyklingen eller simningen eller vad det nu må vara. Tankarna som samlas, kroppen som rör sig av sig själv. De kan beskriva hur de vidgar blicken för det större sammanhanget och upplever en enhet med det gungande gräset om de rör sig i naturen eller gatuvimlet om de springer i en stad. Hur de för ett ögonblick är mitt i världen, ändå onåbara.
Det finns andra som menar att detta sätt att motionera inte leder till att man presterar maximalt, och det kan säkert vara så att de bästa prestationerna fås när träningen är kopplad till mätningar och mål. Men för att skapa uthålliga vanor som håller över år är den inre motivationen svårslagen.
Dessutom handlar hälsa inte bara om perfekta mätvärden utan om upplevelsen av helhet och välmående. För många kan det vara en enkel men revolutionerande insikt att se motion inte bara som en väg till hälsa utan som ett sätt att uppleva hälsa – i stunden! Lösningen kan därför bli att hitta sätt att röra sig som ger en god upplevelse, oavsett tydligt mätbara resultat. Fågelsången vid morgonpromenaden eller havsbruset vid löpningen längs stranden. Skratten under dansen. Känslan av stillhet och omsorg under trädgårdsarbetet.
Hur kan du öka din inre motivation till träning?