Hoppa till huvudinnehåll
""

Minska risken för demens med 40%

Nya studier att det finns en behandling som minskar risken för demens med 40%.

Om det hade varit ett läkemedel hade det varit en given succé. Men behandlingen är inget läkemedel. Det är daglig rörelse!

mera minne med motion

Motion påverkar minnet

Det började med att forskare undersökte vilken del av hjärnan hos möss som påverkas mest av att djuren rör på sig. Forskarna trodde att det skulle vara motorcentrum, alltså den del av hjärnan som styr rörelser. Till deras förvåning var det mössens minnescentrum som påverkades allra mest.

Hur ser det då ut hos människor? En annan forskargrupp undersökte effekten på minnet av att lösa korsord jämfört med att motionera. De personer som löste mycket korsord blev bättre på att just lösa korsord. Men de fick inga generella effekter på minnet. Däremot ökade både minnesförmågan och koncentrationsförmågan hos deltagarna som motionerade regelbundet.

Motion bygger om hjärnan

Mekanismerna bakom dessa fynd har också börjat kartläggas. Motion stärker hjärtat och ökar blodflödet till hjärnan. Men motion har också effekt direkt på hjärnan så att fler nervceller börjar spira och nätet av blodkärl förgrenas.

Redan i trettioårsåldern börjar minnescentrum krympa, för varje år dör en halv till en procent av våra nervceller. En undersökning av hjärnans minnescentrum med magnetkamera hos 120 personer visade att träning inte bara bromsar nervcellernas död. Hos de som motionerade regelbundet hade minnescentrum faktiskt ökat med 2% under ett år.

Motionen måste vara regelbunden och långsiktig för att ge dessa effekter, men det tycks räcka med regelbundna promenader eller annan typ av rörelse som passar dig beroende på dina förutsättningar. Effekterna blir ännu större med intensivare motion.

mera minne med motion 4

Effekt redan idag

Fördelarna av att röra på sig är inte enbart långsiktiga. Man har också sett förbättring av minnet direkt efter träning. Det har visats att forskningspersoner minns 20% fler ord om de motionerar före ett språktest. Stillasittande kan däremot göra oss okoncentrerade, oroliga och nedstämda. Att frekvent växla mellan sittande och stående eller bryta sittandet en gång i halvtimmen med rörelse då vi deltar i ett möte eller ser på teve gör inte bara att vi förbränner kalorier och förebygger typ 2-diabetes, bröstcancer, tjocktarmscancer och förtida död. Det ger faktiskt också mer energi och fokus. Och varför inte prova att gå omkring i rummet eller promenera utomhus medan du läser en god bok - det fungerar ofta utmärkt och kan göra att vi minns mer av det vi läst!

Det intressanta är att nya studier har visat att även korta sjok av rörelse, bara några få minuter i taget, ger effekter. Den som har ett fysiskt inaktivt arbete blir dessutom piggare av att pausa för att röra sig ett par minuter. Förklaringen är att leverns produktion av socker ökar när vi rör oss och ger stabilare blodsocker, i synnerhet om rörelsen upprepas varje halvtimme, till skillnad från då vi äter något sött. Att enbart resa sig från stolen och gå omkring en stund innan vi sätter oss på nytt tycks göra ytterst liten skillnad. Däremot kan regelbundna korta pauser vid skrivbordet eller framför teven, där vi till exempel joggar på stället för att få upp pulsen och bli andfådda, sammanlagt ge lika god effekt som längre träningspass.

Visst är det uppmuntrande hur fysisk aktivitet kan förbättra vårt mående och vår hälsa! Avsluta nu temat på nästa sida genom att ta med dig en fråga, reflektion eller mikrovana ut i vardagen.

Må bättre.
Delta i viktig forskning.

Välkommen att delta i en av Sveriges största satsningar för folkhälsan. Du får tillgång till verktyget under tre år och vi analyserar hur verktyget förbättrar din hälsa, ditt välmående och förebygger sjukdom. Studien är frivillig och kostnadsfri. Personer från hela Sverige kan delta.

Dela länken till denna text med någon annan Kopiera länken

Referenser

1. Wueve J et al. Physical activity, including walking, and cognitive function in older women. JAMA 2004 22;292(12):1454-61

2. Hyodo K et al. The association between aerobic fitness and cognitive function in older men mediated by frontal lateralization. Neuroimage. 2016 15;125:291-300

3. Hansen A. Hjärnstark. 2016

4. Colcombre et al.Proceedings of the National Academy of Sciences 2004;101(9):3316-21 

5. Erickson KI et al. Neurobiology of aging. 2014. 35:S20-28

6. 2018 Physical Activity Guidelines Advisory Committee Scientific Report https://health.gov/our-work/nutrition-physical-activity/physical-activity-guidelines
(Ett omfattande material för den som vill fördjupa sig i motionens effekter på hälsa. För att få läsningen mer
hanterbar kan sektion F-1, F-2 och F-11 vara en god start.)

7. Benatti et al. The Effects of Breaking up Prolonged Sitting Time: A Review of Experimental Studies. Med Sci Sports Exerc; 47(10):2053–61, Oct 2015.