Upprörda känslor om kost
Få ämnen engagerar som mat. Maten har en central plats i våra liv och det är härligt att det väcker intresse. Men det kan också gå över styr.
I media och i bloggar blir debatten stundtals hätsk. LCHF, 5:2, Atkins och andra dieter attackeras och försvaras, enskilda exempel och utvalda studier dras fram för att argumentera för de olika dieterna. Nyanserna och förståelsen för olika ståndpunkter är ibland obefintliga. Varför är det så upprörda känslor?
Mat är del av vår identitet
En förklaring är att matvanor är personliga, så djupt rotade i varje människas livsstil. När någon kritiserar dina matvanor kan det upplevas som att hela du kritiseras.
En annan förklaring är bristande lyhördhet för människors olika livssituation. Många kostdebattörer tycks utgå från att det finns en ”bästa diet” som är densamma för alla.
Ett tredje skäl är att vi är vana att få färdiga lösningar för att behandla sjukdom. ”Tag en tablett tre gånger per dag i 7 dagar så blir du frisk.” Men livsstilssjukdomar påverkas av en människas hela livsmönster. Vetenskapen ger vägledning men vi vet också att varje person måste identifiera sina egna lösningar för att få det långsiktigt hållbart.1 Bristen på färdiga svar kan vara frustrerande eftersom det går emot vårdens traditionella modell. Det är då lätt att söka sig till de förenklade lösningarna.
Ett fjärde skäl är att många människor blir villrådiga av de spretiga rapporterna om hälsosam mat.
Det är svårt att jämföra olika koststudier. Ibland undersöks tusentals personer, ibland bara ett tiotal. I vissa studier mäter man objektivt vad deltagarna äter, ibland får de själva försöka minnas vad de ätit. Ofta tar man inte tillräcklig hänsyn till störfaktorer som rökning, olika sjukdomar eller fysisk inaktivitet. Dessutom behövs lång uppföljningstid för att verkligen se effekter av förändrad kost.2
Det är inte konstigt att forskningsrapporterna går isär. Och för den som i sin blogg vill hitta ”vetenskapliga” belägg är det lätt att plocka ut en artikel som stödjer just din tes (även om hundratals andra visar på motsatsen).
Råden är svåra att följa
Det är vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser utifrån enskilda artiklar. För att få en nyanserad och samlad bild har expertgrupper därför studerat tusentals artiklar som underlag till de Nordiska Näringsrekommendationerna.2
En studie i Malmö som undersökt 20,000 deltagare i över 20 år visade att personer som följde de officiella näringsrekommendationerna faktiskt levde längre. Men ytterst få visade sig följa dem.3
Har vi inte själva kärnan här? Om vi försöker följa rekommendationerna men inte får lägre vikt eller bättre blodsocker, så är det lätt att skylla på att rekommendationerna är felaktiga. När den uteblivna effekten i många fall snarast handlar om att vi helt enkelt inte följt dem under tillräcklig tid för att se de långsiktiga effekter som de syftar till.
Detta är högst mänskligt. Att lägga om sina kostvanor kräver ett helt annat engagemang än att svälja en tablett.
Hur kan vi lättare få hälsosamma vanor?
För att ändra våra matvanor behöver vi kunskap om vad som är bra ätbeteende. Men enbart kunskap räcker inte.
Vi behöver också självkännedom och reflektion över vad som är angeläget att förändra och vad vi vill uppnå, om det väsentliga är lägre vikt eller bättre blodsocker eller att förebygga cancer och hjärtkärlsjukdom eller att känna sig piggare och mer energisk.5
Det är en sak att få information, en helt annan sak att tillämpa informationen på ett sätt som passar din vardag. Vi vill därför bjuda in dig att själv vara forskare – forskare om hur du kan leva i hälsa. Genom frågorna öppnar du upp för dina egna upptäckter. Om dig själv. Om andra. Om dina levnadsvanor.
Vilka matvanor kan och vill du ändra så att de både passar dig och blir mer hälsosamma?