Hoppa till huvudinnehåll
En sund själ i en sund kropp

Motion mot stress

Hur tänker du om stress? Många ser det främst som något negativt, men stress är livsnödvändigt för att klara krav och hot. Den akuta stressen får ditt sinne att skärpas och ditt minne att förbättras. Minnescentrum börjar till och med att växa. Det är den livsviktiga stressresponsen.

Men om stressen ständigt upprepas utan möjlighet till återhämtning, om vi saknar kontroll och flexibilitet, inte känner stöd och tillit, då blir stresshormonet kortisol konstant förhöjt. Effekten blir den omvända: den livsfarliga stressresponsen. Nattsömnen blir störd. Vi kan få svårt att samla tankarna, upplever olust, mindre energi. Kopplingarna mellan cellerna i minnescentrum bryts och minnet sviktar. I stället växer områden i hjärnan som tolkar intryck, så att de krav vi möter känns mer hotfulla än tidigare. Vi blir känsliga för ljus och ljud, ett plingande i telefonen kan räcka för att skapa hjärtklappning. Det gör oss vaksamma, känslosamma, ångestfyllda.

Man brukar säga att vi inte kan springa ifrån dagens stress. Men stämmer det verkligen?

När vi tränar rinner stresshormoner till, och när de efter träningen sköljs bort så verkar också kronisk stress som dröjt sig kvar dras med. Den akuta stress som uppstår när vi tränar dämpar alltså kronisk stress. Om vi tränar regelbundet anpassas dessutom kortisolsvaret så att det blir lägre, inte bara under den naturliga stressen då vi rör oss, utan i helt andra situationer. Om vi befinner oss i skilsmässa, är under hot om uppsägning eller har en ovanligt tuff period på arbetet kan det därför vara extra angeläget att motionera.

Nya blodkärl bildas i hjärnan då du rör dig, så att du tolkar intrycken mer nyanserat och blir mindre stressad av småsaker. Och i pannloben, som är centrum för vårt tänkande, ökar kopplingarna mellan nervceller så att du blir mer kreativ och lättare ser lösningar på de problem du möter i vardagen.

När vi är stressade är det vanligt att konsumtionen av alkohol ökar. Det är inte underligt. Alkoholen dämpar ångest, minskar smärta, ökar närvaron i stunden, så att allt det där som plågar sinnet känns mindre påträngande, mer avlägset. Det anmärkningsvärda är att en enkel promenad, ett yogapass eller en tennismatch stimulerar samma ämnen som alkohol, GABA och dopamin, men utan förlusten av impulskontroll.

GABA verkar som en broms i hjärnan och mildrar oro. Träning kan därför minska ångest och panikattacker. Dopamin, å andra sidan, är centralt i vårt belöningssystem, det skapar driv och fokus och en känsla av flöde, som ofta stimuleras av motion. När vi rör oss strömmar också endorfiner ut i kroppen. Det får oss att må bra och uppleva mindre smärta. Det kan vara viktigt att veta för den som har svårt att komma igång med motion på grund av smärta.

Även om stressen ofta är svår att hantera i dagens värld så finns det många metoder som kan hjälpa människor. Annorlunda tidsprioritering. Mindfulness och yoga. En enkel tacksamhetsbön eller tacksamhetslista. Att fokusera på en sak i taget eller rensa närmiljön på distraktioner. En skärmfri dag på helgen.

Men utöver allt detta är det bra att veta att enkel motion i form av löpning, skogspromenader eller trädgårdsarbete är bland det absolut bästa du kan göra för att uppleva mer helhet och mindre stress i vardagen.

Forskningen om stress och motion visar att det verkligen finns anledning att sträva efter "en sund själ i en sund kropp" även 2000 år efter att den romerska diktaren Juvenalis första gången skrev om detta.

Avsluta nu temat på nästa sida genom att ta med dig en fråga, reflektion eller mikrovana ut i vardagen.

Må bättre.
Delta i viktig forskning.

Välkommen att delta i en av Sveriges största satsningar för folkhälsan. Du får tillgång till verktyget under tre år och vi analyserar hur verktyget förbättrar din hälsa, ditt välmående och förebygger sjukdom. Studien är frivillig och kostnadsfri. Personer från hela Sverige kan delta.

Dela länken till denna text med någon annan Kopiera länken

Referenser

1. Taylor C. Sources of the self - making of the modern identity

2. Rosengren AH et al. Science 2010. 8;327(5962):217-20

3. Hansen A. Hjärnstark. 2016

4. Rubin RR et al. Diabetes Care 2014;37:1544–1553

5. Hasmen P et al. Prev. Med. 2000. 30(1):17-25

6. American Psychological Association. Stress in America. Paying with our health. 2015